Den senaste tiden har flygets klimatpåverkan debatterats flitigt. En sida av saken som ändå inte alls förts fram i debatten är de positiva indirekta klimateffekter som flyget har.

Flyget orsakar cirka 4 procent av den globala växthuseffekten, men tänk om flyget kan minska utsläppen hos de källor som står för resterande 96 procent av utsläppen? Tänk om turism och flygresor är en förutsättning för att de 30 länder i världen där turismen utgör mellan 20 och 80 procent av bruttonationalprodukten ska ha råd att övergå till mer klimatsmart teknik?

Låt oss ta Thailand som exempel, svenskarnas favoritresmål och samtidigt den destination som enligt många debattörer är det främsta exemplet på förkastligt flygande. Turismbranschen i Thailand stod för 22,5 procent av landets BNP år 2017 och prognosen för 2027 är hela 31,7 procent. Omvärldens flygresor till och från Thailand genererar cirka en procent av världens turismbaserade växthuseffekt.

De 40 miljoner vägfordonen som finns i Thailand släpper ändå ut flera gånger mer koldioxid. Dessutom produceras elektriciteten i Thailand till 90 procent med fossila bränslen, så också elproduktionen släpper ut flera gånger mer växthusgaser än alla flygresorna.

Min poäng här är inte att säga att andra sektorer är större klimatbovar än flyget, utan min poäng är att med en nyare bilpark och med en modernare elproduktion kunde Thailand minska sina utsläpp långt mer än vad flygturismen förorsakar. Det här förutsätter dock att landet fortsätter få inkomster via turismen. En ny bil har 50 procent lägre utsläpp än en tio år gammal, och bilars ålder korrelerar med de ekonomiska resurserna i ett land.

Utan ekonomiska resurser är det svårt att ställa om till ett hållbart samhälle. Det märks inte minst på att det är välbeställda länder som går i spetsen för utvecklingen idag. Tyskland har gjort stora satsningar på solkraft, Norge är världsledande på elbilar, Sverige har gått in för fossilfri ståltillverkning och i Holland finns världens energieffektivaste byggnad, The Edge.

Turism leder till bättre ekonomi, vilket i sin tur leder till resurser att satsa på ny klimatsmart teknik. Av världens flygtrafik står nöjesresandet för knappt hälften, medan resten är arbetsrelaterade resor och godstransporter.

Hur är det med de två sistnämnda kategorierna – finns också där en indirekt klimatnytta? Det gör det. Flyget flyttar människor med kunskap länder och företag emellan. Liksom turismen bidrar flygtransporter av viktiga varor till en bättre ekonomi, vilket i sin tur är en förutsättning för att ställa om till ett hållbart samhälle. ”I grunden sker ingen hållbar utveckling utan att den ekonomiska politiken levererar och handeln fungerar smidigare”, säger biträdande generaldirektören för FN:s UNCTAD, Joakim Reiters.

Eftersom flygtrafiken har en infrastrukturell funktion och möjliggör en minskning av utsläppen i övriga sektorer är det motiverat att flyga. Samma princip gäller till exempel internet som i sig förorsakar minst ett par procent av växthusgaserna, men som ändå bedöms minska de globala nettoutsläppen med tvåsiffriga procenttal, tack vare påverkan i andra sektorer.

Visst ska vi ha som mål att minska utsläppen från flyget, men det gäller att välja de politiska styrmedlen noggrant så vi inte motarbetar flygets positiva klimateffekter. Flygrelaterade skatter och andra styrmedel ska fokusera på en minimering av flygets utsläpp inte på att minska antalet flygresor. Åtgärderna ska dessutom leda till mindre nettoutsläpp i världen, inte bara i det egna landet, eftersom vi har en gemensam atmosfär.