Fossilbilen förpassas till historien

Vår tids största miljöutmaning är global uppvärmning på grund av växthusgaserna och det är här elbilen kommer in i bilden.

En uppmärksammad studie säger att elbilen kan vara en större klimatbov än en gammal fossilbil. Så har elbilen kritiserats i artiklar och debatter de senaste veckorna.

Det här synsättet påminner om hur man såg på de första bilarna i mitten av 1800-talet. De fick också utstå kritik – ett motstånd så starkt att det fördröjde lösningen på dåtidens stora miljöproblem – gator täckta av hästskit. De 100 000 hästarna i New York ersattes dock slutligen i början av 1900-talet av bilar, och så var det miljöproblemet löst.

Vår tids största miljöutmaning är global uppvärmning på grund av växthusgaserna och det är här elbilen kommer in i bilden. Trots att elbilen är så mycket renare än diesel- och bensinbilen i gatumiljön när det gäller kväveoxid, avgaspartiklar, marknära ozon och kolväten, och framför allt kan minska koldioxidutsläpp, får vissa den att framstå som en klimatbov.

Det är absurt – som att avstå från livräddande medicin med argumentet att biverkning kan förekomma. Men vem bryr sig om lite huvudvärk om döden kan undvikas.

Det är den svenska litteraturstudien av IVL Svenska Miljöinstitutet som fått absurda tolkningar i vissa medier. Då dylika forskningsrapporter används för att ifrågasätta elbilen gör man både närmiljön och den globala miljön en gentjänst.

Studien i sig har också tre stora och avgörande svagheter. Den ena är att man utgår ifrån att batterier inte kan tillverkas med närapå koldioxidfri el, något som exempelvis Tesla kan, och som också är målet för andra elbilstillverkare. I studien har man i stället utgått från att batterier tillverkas och laddas med en elmix som är fossilbaserad till över 50 procent.

Den andra svagheten är att inte beakta att dieselolja och bensin ger betydande koldioxidutsläpp då råoljan pumpas upp, transporteras, förädlas, hanteras och transporteras på nytt ett par gånger innan bränslet slutligen används i bilar. Den tredje och största bristen är att studien är en statisk betraktelse, en ögonblicksbild, som dessutom är föråldrad eftersom den visar läget för några år sedan. Med tanke på att det knappast finns någon större omvälvande teknik i världen än just elbilar, batterier och elproduktion borde man ha beaktat processen teknoevolution i livscykelanalysen. Nuläget och speciellt framtiden missas helt.

Det enda vettiga med denna IVL-studie och liknande är att de visar att batterier bör tillverkas med elektricitet producerad med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Hela världen är på väg åt det hållet och därför kommer elbilen att accelerera från miljövinnare till att bli miljöängel. Fossilbilen kommer att förpassas till historien precis som hästvagnen.

 

 

 

Minskat flygande – ingen hållbar lösning

Flygskatt i syfte att minska flygandet, och till och med flygbojkott är ett par aktuella förslag för att få ner växthuseffekten. Avsikten är kanske god, men frågan är om det hela är genomtänkt. Minskat flygande kan rent av vara kontraproduktivt!

Eftersom flyget endast står för några procent av den globala växthus-effekten borde minskningen vara mycket radikal för att ha någon som helst betydelse för klimatet. Att enstaka individer här och där slutar flyga saknar betydelse, likaså är det med flygskatt som i Sverige skulle minska utsläppen med en procent i landet. I relation till hela världens flygutsläpp är det frågan om några tusendelar av en procent, vilket innebär att vår globala gemensamma atmosfär inte kommer att märka någonting.

Nej, låt oss ta ett radikalt grepp och leka med tanken att istället utfärda flygförbud. Vi förbjuder hälften av världens flygplan att lyfta! Det skulle ge en minskning av klimatpåverkan med två till tre procent. Man kan säga att också det är fjuttigt lite, men ändå inte helt betydelselöst.

Så, vad händer om världens folk tvingas flyga hälften mindre, vilka blir konsekvenserna? Ett är säkert, åtskilliga länder mister sina inkomster från turismen. Länder som är beroende av turism kollapsar, med oöverskådligt mänskligt lidande. Enligt World Travel & Tourism Council stod turismen för hela 10,2 procent av världens BNP år 2016. Branschen sysselsatte 292 miljoner människor vilket är vart tionde jobb på planeten!

Det finns 30 länder i världen där turismen utgör minst 20 procent av landets BNP och som mest 80 procent av BNP. Dessa länder finns geografiskt på ställen som i praktiken kräver flygresor.

Och, det är inte bara sol- och badturism som minskar, det drabbar också idrott, musik och övriga kulturbranscher. Sannolikt också affärsresor, såvida ingen internationell lag prioriterar dessa.

Inkomsthaveri betyder mindre satsningar på alla miljöåtgärder, så har det alltid varit vid ekonomiska recessioner. Fossila kraftverk och gamla bilar fortsätter då spy ut växthusgaser som en följd av försämrade ekonomiska resurser i de länder som verkligen skulle behöva investera i teknikskiften. För att inte tala om alla lokala miljöproblem som ännu finns i de här länderna.

Hälften mindre flygande kommer att påverka den globala ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur drabbar investeringar i energibesparande infrastruktur. Investeringar i förnybar energi och jordbrukets klimateffektivisering minskar.

En mängd indirekta negativa klimatkonsekvenser av minskat flygande är självklara, dock ganska oöverskådliga. Sannolikheten för att de blir större än den fjuttiga minskningen som själva flygplanen står för, är dock ganska hög, för att inte säga solklar.

Eftersom det uppenbarligen finns en stor risk att minskat flygande fördröjer teknikskiften och därmed gör klimatet en gentjänst, borde det undersökas förrän man förespråkar åtgärder för minskat flygande. Den analysen finns inte – och det är underkänt klimatansvar.