Minskat flygande – ingen hållbar lösning

Flygskatt i syfte att minska flygandet, och till och med flygbojkott är ett par aktuella förslag för att få ner växthuseffekten. Avsikten är kanske god, men frågan är om det hela är genomtänkt. Minskat flygande kan rent av vara kontraproduktivt!

Eftersom flyget endast står för några procent av den globala växthus-effekten borde minskningen vara mycket radikal för att ha någon som helst betydelse för klimatet. Att enstaka individer här och där slutar flyga saknar betydelse, likaså är det med flygskatt som i Sverige skulle minska utsläppen med en procent i landet. I relation till hela världens flygutsläpp är det frågan om några tusendelar av en procent, vilket innebär att vår globala gemensamma atmosfär inte kommer att märka någonting.

Nej, låt oss ta ett radikalt grepp och leka med tanken att istället utfärda flygförbud. Vi förbjuder hälften av världens flygplan att lyfta! Det skulle ge en minskning av klimatpåverkan med två till tre procent. Man kan säga att också det är fjuttigt lite, men ändå inte helt betydelselöst.

Så, vad händer om världens folk tvingas flyga hälften mindre, vilka blir konsekvenserna? Ett är säkert, åtskilliga länder mister sina inkomster från turismen. Länder som är beroende av turism kollapsar, med oöverskådligt mänskligt lidande. Enligt World Travel & Tourism Council stod turismen för hela 10,2 procent av världens BNP år 2016. Branschen sysselsatte 292 miljoner människor vilket är vart tionde jobb på planeten!

Det finns 22 länder i världen där turismen utgör minst 22 procent av landets BNP och som mest 80 procent av BNP. Dessa länder finns geografiskt på ställen som i praktiken kräver flygresor.

Och, det är inte bara sol- och badturism som minskar, det drabbar också idrott, musik och övriga kulturbranscher. Sannolikt också affärsresor, såvida ingen internationell lag prioriterar dessa.

Inkomsthaveri betyder mindre satsningar på alla miljöåtgärder, så har det alltid varit vid ekonomiska recessioner. Fossila kraftverk och gamla bilar fortsätter då spy ut växthusgaser som en följd av försämrade ekonomiska resurser i de länder som verkligen skulle behöva investera i teknikskiften. För att inte tala om alla lokala miljöproblem som ännu finns i de här länderna.

Hälften mindre flygande kommer att påverka den globala ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur drabbar investeringar i energibesparande infrastruktur. Investeringar i förnybar energi och jordbrukets klimateffektivisering minskar.

En mängd indirekta negativa klimatkonsekvenser av minskat flygande är självklara, dock ganska oöverskådliga. Sannolikheten för att de blir större än den fjuttiga minskningen som själva flygplanen står för, är dock ganska hög, för att inte säga solklar.

Eftersom det uppenbarligen finns en stor risk att minskat flygande fördröjer teknikskiften och därmed gör klimatet en gentjänst, borde det undersökas förrän man förespråkar åtgärder för minskat flygande. Den analysen finns inte – och det är underkänt klimatansvar.

 

 

 

Författare: Rune Westergård

Rune Westergård är entreprenör och miljödebattör.
Debutboken ”Ett jordklot räcker” utkommer 1.9.2016. Om varför teknologin kan övervinna miljö- och klimathoten, och öka välfärden.

3 reaktioner till “Minskat flygande – ingen hållbar lösning”

  1. Jag har sedan ett par år valt att sluta flyga och klimatfrågan är det största skälet till det.

    Givetvis har jag tänkt en del på flygets roll för utbyte, förståelse, demokrati och ekonomisk utveckling i världen – men också för klimatet. Jag förespråkar inte heller en total bojkott av flyget – det vore helt orimligt! Däremot förespråkar jag återhållsamhet…

    Jag har en del uppenbara invändningar till den halmgubben du målar upp i inlägget ovan:

    1. Det finns idag inga tecken på att turistnäringen skulle minska i världen. Den flygande klassen ökar varje år med miljontals nya ressugna Kineser, Indier och även en del Européer. Tror att det är ett ganska orealistiskt scenario att en Svensk flygskatt och ett minskat Svenskt flygande skulle ändra på det.

    2. Vad gäller flygets klimatpåverkan så kommer dess andel att öka avsevärt framöver. Fler flyger samtidigt som flyget troligtvis inte kommer att kunna minska sina utsläpp lika snabbt som övriga utsläppskällor. Tror det är bra att i detta läget med hjälp av utsläppsskatter försöka dämpa flygresandets utveckling och samtidigt markera behovet av återhållsamhet. Kineser lär ju inte acceptera att få flyga mindre än oss!?

    3. Teknikutveckling. Utsläppsskatter ger också starkare incitament till miljövänligare teknikutveckling – som förhoppningsvis gör att fler än någonsin får möjlighet till långväga resande…

    1. Problemet med den ”lilla återhållsamheten” är att den inte påverkar utsläppen mätbart på global nivå. Flygskatt är däremot bra om den används till utveckling av flyglogistik, bränslen, flygteknologi mm. På så sätt kan flygbranschen bli alltmer klimatvänlig, också internationellt.

  2. Problemet med åtgärder i form av återhållsamhet är att det är svårt att mäta effekten – hur mäta det som inte skett!?

    Jag tror att återhållsamhet kommer att kunna ha en stor effekt på den expansion av flygresandet som kommer att ske globalt. Om 10 år riskerar utsläppen från flyg att inte längre vara betydelselösa, när allt fler flyger lika mycket som vi idag gör i Sverige. Då kommer det vara viktigt att visa en vilja till återhållsamhet, inte minst som stöd till lösningar i form av global flygskatt, som inte kommer att komma av sig själv.

    Jag tycker du ovan hårdvinklar i alla dina resonemang till flygandets fördel och flygskatters nackdel. Speciellt i slutklämmen där du talar om underkänt klimatansvar för den som ens talar om åtgärder för minskat flygande. – Så dumt tänkt är flygskatter faktiskt inte för att förtjäna ett sådant omdöme…

    Som jag förklarat här finns inga starka skäl att oroa sig för de skräckscenarion du målar upp. Din ”analys” är en halmgubbe (ett förrädiskt debattknep) – tyvärr har jag en känsla av att du inte håller med mig på den punkten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *