Fossilbilen förpassas till historien

Vår tids största miljöutmaning är global uppvärmning på grund av växthusgaserna och det är här elbilen kommer in i bilden.

En uppmärksammad studie säger att elbilen kan vara en större klimatbov än en gammal fossilbil. Så har elbilen kritiserats i artiklar och debatter de senaste veckorna.

Det här synsättet påminner om hur man såg på de första bilarna i mitten av 1800-talet. De fick också utstå kritik – ett motstånd så starkt att det fördröjde lösningen på dåtidens stora miljöproblem – gator täckta av hästskit. De 100 000 hästarna i New York ersattes dock slutligen i början av 1900-talet av bilar, och så var det miljöproblemet löst.

Vår tids största miljöutmaning är global uppvärmning på grund av växthusgaserna och det är här elbilen kommer in i bilden. Trots att elbilen är så mycket renare än diesel- och bensinbilen i gatumiljön när det gäller kväveoxid, avgaspartiklar, marknära ozon och kolväten, och framför allt kan minska koldioxidutsläpp, får vissa den att framstå som en klimatbov.

Det är absurt – som att avstå från livräddande medicin med argumentet att biverkning kan förekomma. Men vem bryr sig om lite huvudvärk om döden kan undvikas.

Det är den svenska litteraturstudien av IVL Svenska Miljöinstitutet som fått absurda tolkningar i vissa medier. Då dylika forskningsrapporter används för att ifrågasätta elbilen gör man både närmiljön och den globala miljön en gentjänst.

Studien i sig har också tre stora och avgörande svagheter. Den ena är att man utgår ifrån att batterier inte kan tillverkas med närapå koldioxidfri el, något som exempelvis Tesla kan, och som också är målet för andra elbilstillverkare. I studien har man i stället utgått från att batterier tillverkas och laddas med en elmix som är fossilbaserad till över 50 procent.

Den andra svagheten är att inte beakta att dieselolja och bensin ger betydande koldioxidutsläpp då råoljan pumpas upp, transporteras, förädlas, hanteras och transporteras på nytt ett par gånger innan bränslet slutligen används i bilar. Den tredje och största bristen är att studien är en statisk betraktelse, en ögonblicksbild, som dessutom är föråldrad eftersom den visar läget för några år sedan. Med tanke på att det knappast finns någon större omvälvande teknik i världen än just elbilar, batterier och elproduktion borde man ha beaktat processen teknoevolution i livscykelanalysen. Nuläget och speciellt framtiden missas helt.

Det enda vettiga med denna IVL-studie och liknande är att de visar att batterier bör tillverkas med elektricitet producerad med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser. Hela världen är på väg åt det hållet och därför kommer elbilen att accelerera från miljövinnare till att bli miljöängel. Fossilbilen kommer att förpassas till historien precis som hästvagnen.

 

 

 

Minskat flygande – ingen hållbar lösning

Flygskatt i syfte att minska flygandet, och till och med flygbojkott är ett par aktuella förslag för att få ner växthuseffekten. Avsikten är kanske god, men frågan är om det hela är genomtänkt. Minskat flygande kan rent av vara kontraproduktivt!

Eftersom flyget endast står för några procent av den globala växthus-effekten borde minskningen vara mycket radikal för att ha någon som helst betydelse för klimatet. Att enstaka individer här och där slutar flyga saknar betydelse, likaså är det med flygskatt som i Sverige skulle minska utsläppen med en procent i landet. I relation till hela världens flygutsläpp är det frågan om några tusendelar av en procent, vilket innebär att vår globala gemensamma atmosfär inte kommer att märka någonting.

Nej, låt oss ta ett radikalt grepp och leka med tanken att istället utfärda flygförbud. Vi förbjuder hälften av världens flygplan att lyfta! Det skulle ge en minskning av klimatpåverkan med två till tre procent. Man kan säga att också det är fjuttigt lite, men ändå inte helt betydelselöst.

Så, vad händer om världens folk tvingas flyga hälften mindre, vilka blir konsekvenserna? Ett är säkert, åtskilliga länder mister sina inkomster från turismen. Länder som är beroende av turism kollapsar, med oöverskådligt mänskligt lidande. Enligt World Travel & Tourism Council stod turismen för hela 10,2 procent av världens BNP år 2016. Branschen sysselsatte 292 miljoner människor vilket är vart tionde jobb på planeten!

Det finns 22 länder i världen där turismen utgör minst 22 procent av landets BNP och som mest 80 procent av BNP. Dessa länder finns geografiskt på ställen som i praktiken kräver flygresor.

Och, det är inte bara sol- och badturism som minskar, det drabbar också idrott, musik och övriga kulturbranscher. Sannolikt också affärsresor, såvida ingen internationell lag prioriterar dessa.

Inkomsthaveri betyder mindre satsningar på alla miljöåtgärder, så har det alltid varit vid ekonomiska recessioner. Fossila kraftverk och gamla bilar fortsätter då spy ut växthusgaser som en följd av försämrade ekonomiska resurser i de länder som verkligen skulle behöva investera i teknikskiften. För att inte tala om alla lokala miljöproblem som ännu finns i de här länderna.

Hälften mindre flygande kommer att påverka den globala ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur drabbar investeringar i energibesparande infrastruktur. Investeringar i förnybar energi och jordbrukets klimateffektivisering minskar.

En mängd indirekta negativa klimatkonsekvenser av minskat flygande är självklara, dock ganska oöverskådliga. Sannolikheten för att de blir större än den fjuttiga minskningen som själva flygplanen står för, är dock ganska hög, för att inte säga solklar.

Eftersom det uppenbarligen finns en stor risk att minskat flygande fördröjer teknikskiften och därmed gör klimatet en gentjänst, borde det undersökas förrän man förespråkar åtgärder för minskat flygande. Den analysen finns inte – och det är underkänt klimatansvar.

 

 

 

Absurd studie om miljöpåverkan

Man kan på vetenskaplig grund visa att minsta risken för att dö av en obotlig sjukdom är att ta livet av sig. En färsk undersökning, av forskare vid bland annat Lunds universitet, är på samma absurda nivå.

Slutsatserna av undersökningen om vad en enskild människa själv kan göra för att minska sitt klimatavtryck har fått enorm uppmärksamhet, närmast för att man borde undvika skaffa barn. Vi borde också sluta flyga, undvika bil, med mera.

Dylika undersökningar är i stort sett värdelösa. Man utgår ifrån att världen är statisk, det vill säga att ingenting ändrar. Det är så fel som det kan.

Om en motsvarande undersökning skulle gjorts om skogsdöden och försurning av sjöar på 1970-talet skulle den också visat att människor, konsumtion och bilar är problemet. Då blev det tack och lov ingen reducering av varken människor eller energianvändning, utan istället ett teknikskifte. Bort från svavelhaltiga utsläpp. Samma sak med bly i bensin – ny teknik, och så kommer växthusgaserna att avlägsnas.

I stort sett allt vad en individ tar sig till ger utsläpp på grund av fossila bränslen, som är grunden i dagens energilösningar. Men nyfödda barn kommer inte att som vuxna använda den teknik vi använder idag.

Det som har verklig miljöbetydelse är systemövergripande teknologi-förändringar, framförallt civilisationens energisystem, som minskar- och småningom helt reducerar utsläppen.
Men nämnda studie ”The climate mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions” utgår från att teknologin inte ändrar. Ingenting kan vara mera fel. Med detta statiska grundantagande i en dynamisk värld faller studien ihop som ett korthus.

Klimatexperter kommenterar sällan studier som den här utan låter dom passera. Antagligen tror man att budskapen får människor att tänka till, och det är huvudsaken.
Jag tror däremot att experterna inte gagnar hållbar utveckling med den inställningen. Nämnda studie ger en felaktig bild av hur miljötillståndet i världen verkligen kan ändra, och skapar dessutom dåliga unga samveten helt i onödan.

Biobränsle för flyg – långt ifrån enda pusselbiten

I en artikel i SvD (Forskare: Biobränslet kompenserar bara) argumenterar en Greenpeace talesman för en svensk flygskatt – han konstaterar att biobränslet inte räcker till för att minska flygets klimatpåverkan. Märkligt nog säger man inte ett enda ord om övriga alternativ i artikeln, utan man är helt låst vid tanken på att minska flygresandet.

Ifall biobränslet inte räcker till så finns det tack och lov kompletterande tekniska lösningar under utveckling, såsom bränsle-effektivare plan och bättre logistik samt på längre sikt eldrift och vätebränsle.

Och om tiden för den utveckling är för lång, så kan man redan idag klimatkompensera för flygresor, något som avlastar växthuseffekten från flyget. Kol offset kan göras på flera olika sätt. Politiskt borde man satsa på det här förändringsspåret eftersom det skulle ha flera positiva sidoeffekter till skillnad från flygminskning.

Det är olyckligt om Sverige, som har viljan och ekonomisk kapacitet, satsar på en typ av flygskatt som i allra bästa fall förbättrar Sveriges egen utsläpps statistik en aning, men inte minskar globala uppvärmningen alls.

Skulle de goda ambitionerna sättas på tekniken, (varför inte genom skatt) istället för på minskning av resor, skulle hela världen ha nytta av det. Den vägen är klimatets väg.

Flygbojkott – en utopisk lösning på klimatuppvärmningen

Det finns en kategori människor i vår lilla del av världen som bojkottar flygresor av klimatskäl, bland annat framlyft i en debattartikel/DN 3.6.2017. Man kan fråga sig vad de sist och slutligen vill uppnå med sin bojkott? Man kunde kanske tro att det är en form av pedagogisk alarmism, men enligt dem själva är syftet att minska sin klimatpåverkan – om ”jag” slutar flyga minskar utsläppen.

Men, den åtgärden har betydelse endast om de stora konsumentmassorna hakar på och gör detsamma, något som dessutom måste ske globalt eftersom vi har en gemensam atmosfär.

Där, det vill säga att få följare, har vi den stora stötestenen med bojkott-strategin. Alla undersökningar, alla historiska data och alla framtidsprognoser pekar åt samma håll, nämligen att världens människor vill resa, vilket betyder att flygandet kommer att öka ordentligt. Att några gräsrötter skulle kunna sprida en livsstilsförändring på global nivå med mindre flygande är rena rama utopin. Enligt min mening dessutom kontraproduktiv.

Inom landtransport och elproduktion är det teknikomställning som är den realistiska åtgärden, enligt världens klimatexperter. Ingen av dessa säger att bojkott och mindre användning av elektricitet i världen skulle vara den rätta lösningen. Precis på samma sätt är det med flyget. Lösningen ligger i att göra flygtekniken klimatvänlig. Visst, det kommer att ske gradvis och ta viss tid, men till skillnad från skifte av den globala livsstilen är ett teknikskifte realistiskt.

 

 

Att köpa nytt är klimatsmart

 

Vi kan inte rädda världen från klimathotet genom att minska bilkörandet, flyga mindre eller äta mindre kött, och vi kan framförallt inte rädda världen genom att försöka sprida den livsstilen till andra länder. Dels är det antagligen omöjligt att verkligen få folk att frivilligt anamma en sådan livsstil, dels är det en alldeles för långsam väg att gå. Och det kanske värsta av allt är att en sådan livsstilsförändring skulle motverka sitt syfte – minskad konsumtion betyder att teknikskiftet går långsammare. Den exploderande medelklassen i världen skulle ännu år 2030 tvingas använda klimatdum teknik.

Ett land som ligger i världstoppen gällande hög kvalitet i hela värdekedjan kan, trots sin litenhet, visa vägen mot en klok och ansvarsfull produktion. Men det sker inte genom att dra ner på efterfrågan i det egna landet.

Att använda så lite energi och material som möjligt är inbyggt i marknadsekonomins logik. Det är därför bilar hela tiden blir allt lättare och bränslesnålare, och det är därför förpackningar och verktyg idag väger en bråkdel jämfört med för några årtionden sedan.

Den här bantningskuren är inte ordinerad av miljöpolitiken utan den är en effekt av marknadsmekanismernas naturliga styrmedel – nämligen mer funktion för mindre pengar.

Enligt beräkningar kommer medelklassen i världen fram till år 2030 att ha ökat från två miljarder till hisnande fem miljarder. När dessa miljarder människor skaffar kylskåp år 2030 kommer de att kunna köpa modeller som inte förbrukar ens hälften så mycket energi som kylskåpen gör idag. Den här teknoevolutionen kan ske tack vare att vi i den rikare delen av världen köpt nya kylskåp.

Av den här orsaken är det ur miljösynvinkel inte heller någon fördel att produkter har så lång livslängd som möjligt. Nya produkter är nämligen miljövänligare än tidigare modeller, och att skifta teknik underlättas om man inte betalat extra för saker med lång livslängd.

Mobiltelefonen utpekas ibland som ett skräckexempel på slit och släng-livsstilen. Men faktum är att det knappast finns någon produkt som minskat fattigdomen och förbättrat världen på så kort tid som mobilteknologin.

Det är genom vår tidiga konsumtionshunger som största delen av världens människor i dag har råd med mobiltelefon. Tack vare att vi köpt ny telefonmodell med ett par års mellanrum har de kunnat utvecklas så att materialåtgången minskat till någon hundradel och priset till en tusendel. Dessutom har prestandan ökat tiotusenfalt.

Miljöexperter och politiker som menar att minskad konsumtion och enklare livsstil kan stoppa klimathotet och rädda vår planet underskattar fullständigt urkrafterna bakom civilisationens utveckling.

(Debattartikeln publicerad i tidningen Entreprenör, dec.2016)

 

Kort räckvidd och milslånga sladdar

 

     Kritikerna mot elbilen anser att den inte är ett dugg bättre än bensin- och dieselbilen, inte bara på grund av kort räckvidd och behovet av ”långa sladdar.”

En något mer seriös synpunkt är att elbilens tillverkning och skrotning kräver mer energi än konventionella bilar gör.

Andra argument mot elbilen är att batterierna innehåller sällsynta jordmetaller som dessutom är förädlade i länder med låga miljökrav.

Den kanske skarpaste kritiken är att elektriciteten som laddar elbilarna kan komma från fossila bränslen och i värsta fall från klimatvidriga kolkraftverk.

Kritikerna beaktar inte att nackdelarna kan avlägsnas, och  teknoevolution tycks vara ett okänt begrepp hos kritikerna. Motstånd mot det nya kan tyvärr fördröja en god förändring.

   De första bilarna i mitten av 1800-talet fick också utstå kritik – ett motstånd så starkt att det fördröjde lösningen på dåtidens stora miljöproblem – gator täckta av hästskit.

Ett argument mot bilen var att en fotgångare, med röd flagga och blåsande i ett horn, skulle krävas framför fordonet för att varna folk för de snabbkörande farkosterna.

Otroligt nog fastslogs detta med en lag i Storbritannien, Locomotive Act, år 1865. En lag som snabbt tog död på bilutvecklingen i Storbritannien under resten av 1800-talet. De gick därmed miste om ”en Henry Ford”. Politiska styrmedel kan vara förödande.

Vi kan inte vänta med elbilar tills all elektricitet i världen är koldioxidfri, om vi först då börjar köpa elbilar är vi alldeles för sent ute med tanke på åtgärder mot växthuseffekten.

I EU är elbilen en vinnare redan idag eftersom elektriciteten delvis är koldioxidfri. I länder som Sverige, Frankrike och Finland med över 80 procent koldioxidfri el är fördelen solklar.

Men även i länder med hög andel kolproducerad el kan valet av elbil försvaras eftersom större tillverkningsvolymer sänker priserna vilket därmed ökar andelen elbilar i hela världen. Med ökad konsumtion av elbilar pumpas också mer pengar in i produktutvecklingen vilket förändrar allt som har med eldrift att göra. Det är så dagens nackdelar med det nya kommer att försvinna.

Och naturligtvis är det rätt att köpa elbil redan idag trots att metallförädlingen och miljölagstiftningen ännu inte hunnit utvecklas i alla länder. Den kommer nog att utvecklas om verksamheten får fortsätta.

Historiskt sett är det nämligen tillväxt och högre grad av industrialisering som minskar ett lands lokala miljöproblem, där en del är bättre miljölagstiftning.

         Elbilen förpassar snabbt konventionella bilar till historien

Elbilens avgörande fördelar:

  • Noll CO2-utsläpp vid drift.
  • Elbilens motorer, kraftöverföring och energiåtervinning vid fartminskning ger hög verkningsgrad, 2 – 5 gånger högre än den konventionella bilen.

En riktgivande siffra på verkningsgraden är att 60 – 80 procent av energin som nedladdas från elnätet når drivhjulen, vilket skall jämföras med att endast 15-20 procent av tankad energi når fossilbilens hjul. Elbilen hushållar således flera gånger bättre med sin energi, dessutom är elenergin billig i jämförelse med bensin och diesel.

Elbilens övriga fördelar:

  • elbilen är renare i gatumiljön, gällande kväveoxid, avgaspartiklar och marknära ozon samt kolväten som ökar risken för cancer.
  • klarar sig med mindre underhåll tack vare 30 procent färre rörliga delar.
  • elmotorn är tyst vilket minskar trafikbullret.
  • den låga tyngdpunkten och bra acceleration ger goda köregenskaper.
  • mindre brandrisk än bilar med vätske- eller gastank.

Man får hoppas att politiska styrmedel i vår tid snabbar upp övergången till ny fordonsteknik till skillnad från 1800-talet.

bil_jpg

 

Flygskatt är som löselden

Politiska styrmedel är som elden. Rätt använd är den till nytta men förödande om den går lös på fel ställe.

Flygskatt är ett styrmedel på tapeten i Sverige och den bakomliggande orsaken är att minska växthuseffekten på grund av flygmotorernas emissioner. Så långt är det begripligt.

Men om skatten utformas med målet att minska flygresandet slår det fel, och det är tydligen målet med skatten enligt finansminister Magdalena Andersson(S) som säger ”Då kanske de stannar hemma i Sverige på semestern i stället”.

Varför inte sätta upp styrmedel som hjälper till att utveckla tekniken istället? Det är ju trots allt utsläppen som är problemet, inte flygresandet i sig. Uppmuntra till modernisering av en flygplansflotta med betydligt mindre utsläpp, och så småningom helt CO2-fritt flygande. Med biobränsle som redan finns för flygmotorer kunde man åstadkomma detta, och föregå med smart teknik och utveckla relaterade exportprodukter.

Att minska flygresandet i världen en däremot en dödfödd exportidé. Flygresandet kommer att öka i hela världen. Knappast avstår någon heller från en tänkt Thailandsresa på grund av skatten, istället drar man in på annat. Om man mot förmodan minskar resorna är det illa för Thailändarna som då skulle få känna av mindre inkomster och fördröjd modernisering av landet. En inbromsning av ett lands ekonomiska resurser påverkar som bekant det mesta i negativ riktning, också kampen mot växthusgaserna. Man bör ha högre mål än att suboptimera det egna landets utsläppsstatistik för ögonen i den viktiga klimatfrågan som ju inte känner nationella gränser.

Men det sannolika är att vi istället för att ställa in semesterresan gör andra inbesparingar. I värsta fall får bytet till den klimatsmarta LED belysningen vänta, eller så kör vi vidare med utsläppsvidriga bilar eller annat liknande. Sannolikt blir det ingen förväntad effekt alls med flygskatten, ens i det egna landet.

Skatt som eftersträvar mindre flygande är en återvändsgränd som på intet sätt stoppar smältande isberg. Styrmedel som driver teknik-utveckling ger däremot resultat. Politiska styrmedel skall utveckla, inte avveckla.