Kategori: Uncategorized

Flygbojkott – en utopisk lösning på klimatuppvärmningen

Det finns en kategori människor i vår lilla del av världen som bojkottar flygresor av klimatskäl, bland annat framlyft i en debattartikel/DN 3.6.2017. Man kan fråga sig vad de sist och slutligen vill uppnå med sin bojkott? Man kunde kanske tro att det är en form av pedagogisk alarmism, men enligt dem själva är syftet att minska sin klimatpåverkan – om ”jag” slutar flyga minskar utsläppen.

Men, den åtgärden har betydelse endast om de stora konsumentmassorna hakar på och gör detsamma, något som dessutom måste ske globalt eftersom vi har en gemensam atmosfär.

Där, det vill säga att få följare, har vi den stora stötestenen med bojkott-strategin. Alla undersökningar, alla historiska data och alla framtidsprognoser pekar åt samma håll, nämligen att världens människor vill resa, vilket betyder att flygandet kommer att öka ordentligt. Att några gräsrötter skulle kunna sprida en livsstilsförändring på global nivå med mindre flygande är rena rama utopin. Enligt min mening dessutom kontraproduktiv.

Inom landtransport och elproduktion är det teknikomställning som är den realistiska åtgärden, enligt världens klimatexperter. Ingen av dessa säger att bojkott och mindre användning av elektricitet i världen skulle vara den rätta lösningen. Precis på samma sätt är det med flyget. Lösningen ligger i att göra flygtekniken klimatvänlig. Visst, det kommer att ske gradvis och ta viss tid, men till skillnad från skifte av den globala livsstilen är ett teknikskifte realistiskt.

 

 

Att köpa nytt är klimatsmart

 

Vi kan inte rädda världen från klimathotet genom att minska bilkörandet, flyga mindre eller äta mindre kött, och vi kan framförallt inte rädda världen genom att försöka sprida den livsstilen till andra länder. Dels är det antagligen omöjligt att verkligen få folk att frivilligt anamma en sådan livsstil, dels är det en alldeles för långsam väg att gå. Och det kanske värsta av allt är att en sådan livsstilsförändring skulle motverka sitt syfte – minskad konsumtion betyder att teknikskiftet går långsammare. Den exploderande medelklassen i världen skulle ännu år 2030 tvingas använda klimatdum teknik.

Ett land som ligger i världstoppen gällande hög kvalitet i hela värdekedjan kan, trots sin litenhet, visa vägen mot en klok och ansvarsfull produktion. Men det sker inte genom att dra ner på efterfrågan i det egna landet.

Att använda så lite energi och material som möjligt är inbyggt i marknadsekonomins logik. Det är därför bilar hela tiden blir allt lättare och bränslesnålare, och det är därför förpackningar och verktyg idag väger en bråkdel jämfört med för några årtionden sedan.

Den här bantningskuren är inte ordinerad av miljöpolitiken utan den är en effekt av marknadsmekanismernas naturliga styrmedel – nämligen mer funktion för mindre pengar.

Enligt beräkningar kommer medelklassen i världen fram till år 2030 att ha ökat från två miljarder till hisnande fem miljarder. När dessa miljarder människor skaffar kylskåp år 2030 kommer de att kunna köpa modeller som inte förbrukar ens hälften så mycket energi som kylskåpen gör idag. Den här teknoevolutionen kan ske tack vare att vi i den rikare delen av världen köpt nya kylskåp.

Av den här orsaken är det ur miljösynvinkel inte heller någon fördel att produkter har så lång livslängd som möjligt. Nya produkter är nämligen miljövänligare än tidigare modeller, och att skifta teknik underlättas om man inte betalat extra för saker med lång livslängd.

Mobiltelefonen utpekas ibland som ett skräckexempel på slit och släng-livsstilen. Men faktum är att det knappast finns någon produkt som minskat fattigdomen och förbättrat världen på så kort tid som mobilteknologin.

Det är genom vår tidiga konsumtionshunger som största delen av världens människor i dag har råd med mobiltelefon. Tack vare att vi köpt ny telefonmodell med ett par års mellanrum har de kunnat utvecklas så att materialåtgången minskat till någon hundradel och priset till en tusendel. Dessutom har prestandan ökat tiotusenfalt.

Miljöexperter och politiker som menar att minskad konsumtion och enklare livsstil kan stoppa klimathotet och rädda vår planet underskattar fullständigt urkrafterna bakom civilisationens utveckling.

(Debattartikeln publicerad i tidningen Entreprenör, dec.2016)

 

Kort räckvidd och milslånga sladdar

 

     Kritikerna mot elbilen anser att den inte är ett dugg bättre än bensin- och dieselbilen, inte bara på grund av kort räckvidd och behovet av ”långa sladdar.”

En något mer seriös synpunkt är att elbilens tillverkning och skrotning kräver mer energi än konventionella bilar gör.

Andra argument mot elbilen är att batterierna innehåller sällsynta jordmetaller som dessutom är förädlade i länder med låga miljökrav.

Den kanske skarpaste kritiken är att elektriciteten som laddar elbilarna kan komma från fossila bränslen och i värsta fall från klimatvidriga kolkraftverk.

Kritikerna beaktar inte att nackdelarna kan avlägsnas, och  teknoevolution tycks vara ett okänt begrepp hos kritikerna. Motstånd mot det nya kan tyvärr fördröja en god förändring.

   De första bilarna i mitten av 1800-talet fick också utstå kritik – ett motstånd så starkt att det fördröjde lösningen på dåtidens stora miljöproblem – gator täckta av hästskit.

Ett argument mot bilen var att en fotgångare, med röd flagga och blåsande i ett horn, skulle krävas framför fordonet för att varna folk för de snabbkörande farkosterna.

Otroligt nog fastslogs detta med en lag i Storbritannien, Locomotive Act, år 1865. En lag som snabbt tog död på bilutvecklingen i Storbritannien under resten av 1800-talet. De gick därmed miste om ”en Henry Ford”. Politiska styrmedel kan vara förödande.

Vi kan inte vänta med elbilar tills all elektricitet i världen är koldioxidfri, om vi först då börjar köpa elbilar är vi alldeles för sent ute med tanke på åtgärder mot växthuseffekten.

I EU är elbilen en vinnare redan idag eftersom elektriciteten delvis är koldioxidfri. I länder som Sverige, Frankrike och Finland med över 80 procent koldioxidfri el är fördelen solklar.

Men även i länder med hög andel kolproducerad el kan valet av elbil försvaras eftersom större tillverkningsvolymer sänker priserna vilket därmed ökar andelen elbilar i hela världen. Med ökad konsumtion av elbilar pumpas också mer pengar in i produktutvecklingen vilket förändrar allt som har med eldrift att göra. Det är så dagens nackdelar med det nya kommer att försvinna.

Och naturligtvis är det rätt att köpa elbil redan idag trots att metallförädlingen och miljölagstiftningen ännu inte hunnit utvecklas i alla länder. Den kommer nog att utvecklas om verksamheten får fortsätta.

Historiskt sett är det nämligen tillväxt och högre grad av industrialisering som minskar ett lands lokala miljöproblem, där en del är bättre miljölagstiftning.

         Elbilen förpassar snabbt konventionella bilar till historien

Elbilens avgörande fördelar:

  • Noll CO2-utsläpp vid drift.
  • Elbilens motorer, kraftöverföring och energiåtervinning vid fartminskning ger hög verkningsgrad, 2 – 5 gånger högre än den konventionella bilen.

En riktgivande siffra på verkningsgraden är att 60 – 80 procent av energin som nedladdas från elnätet når drivhjulen, vilket skall jämföras med att endast 15-20 procent av tankad energi når fossilbilens hjul. Elbilen hushållar således flera gånger bättre med sin energi, dessutom är elenergin billig i jämförelse med bensin och diesel.

Elbilens övriga fördelar:

  • elbilen är renare i gatumiljön, gällande kväveoxid, avgaspartiklar och marknära ozon samt kolväten som ökar risken för cancer.
  • klarar sig med mindre underhåll tack vare 30 procent färre rörliga delar.
  • elmotorn är tyst vilket minskar trafikbullret.
  • den låga tyngdpunkten och bra acceleration ger goda köregenskaper.
  • mindre brandrisk än bilar med vätske- eller gastank.

Man får hoppas att politiska styrmedel i vår tid snabbar upp övergången till ny fordonsteknik till skillnad från 1800-talet.

bil_jpg

 

Flygskatt är som löselden

Politiska styrmedel är som elden. Rätt använd är den till nytta men förödande om den går lös på fel ställe.

Flygskatt är ett styrmedel på tapeten i Sverige och den bakomliggande orsaken är att minska växthuseffekten på grund av flygmotorernas emissioner. Så långt är det begripligt.

Men om skatten utformas med målet att minska flygresandet slår det fel, och det är tydligen målet med skatten enligt finansminister Magdalena Andersson(S) som säger ”Då kanske de stannar hemma i Sverige på semestern i stället”.

Varför inte sätta upp styrmedel som hjälper till att utveckla tekniken istället? Det är ju trots allt utsläppen som är problemet, inte flygresandet i sig. Uppmuntra till modernisering av en flygplansflotta med betydligt mindre utsläpp, och så småningom helt CO2-fritt flygande. Med biobränsle som redan finns för flygmotorer kunde man åstadkomma detta, och föregå med smart teknik och utveckla relaterade exportprodukter.

Att minska flygresandet i världen en däremot en dödfödd exportidé. Flygresandet kommer att öka i hela världen. Knappast avstår någon heller från en tänkt Thailandsresa på grund av skatten, istället drar man in på annat. Om man mot förmodan minskar resorna är det illa för Thailändarna som då skulle få känna av mindre inkomster och fördröjd modernisering av landet. En inbromsning av ett lands ekonomiska resurser påverkar som bekant det mesta i negativ riktning, också kampen mot växthusgaserna. Man bör ha högre mål än att suboptimera det egna landets utsläppsstatistik för ögonen i den viktiga klimatfrågan som ju inte känner nationella gränser.

Men det sannolika är att vi istället för att ställa in semesterresan gör andra inbesparingar. I värsta fall får bytet till den klimatsmarta LED belysningen vänta, eller så kör vi vidare med utsläppsvidriga bilar eller annat liknande. Sannolikt blir det ingen förväntad effekt alls med flygskatten, ens i det egna landet.

Skatt som eftersträvar mindre flygande är en återvändsgränd som på intet sätt stoppar smältande isberg. Styrmedel som driver teknik-utveckling ger däremot resultat. Politiska styrmedel skall utveckla, inte avveckla.

 

Climate change – one way ticket

Combating climate change is like running from a tsunami – safety lies on the higher ground. Techno-evolution is our hilltop. Consuming less and going back to a simpler lifestyle is a steep slope.

climatecahnge_kuva

Vandrar man på stranden då en tsunami är på ingång finns det i praktiken ett enda räddningsalternativ, att söka sig uppför – på högre mark. Enligt forskarmajoriteten har klimatförändringen börjat välla in. Man kan likna detta vid att mänskligheten befinner sig på stranden i kampen mot klimatet. Som jag ser det är teknoevolution vårt berg medan konsumtionsminskning är stupet.

Utveckling – inte avveckling ger flyget grönare vingar

”Ohållbart att vi flyger allt mer” löd rubriken på en debattartikel av fyra forskare i Svenska Dagbladet 27 augusti, 2016.

Många anser det vara ohållbart att vi flyger allt mer. Kärnan i det här budskapet är att flygandet måste minska, och minskningen måste åstadkommas med hjälp av politiska styrmedel.

Visst kan politiska styrmedel behövas, men inte för att minska flygresandet – istället måste flygets teknik och logistik utvecklas.

Det finns betydligt större potential i teknikutvecklingen än vad de fyra forskarnas artikel ger sken av. Bränsleförbrukningen per passagerare och flygsträcka har exempelvis minskat med 70 procent på några årtionden, vilket reducerat växthusgasutsläppen i mycket hög grad.

Den här evolutionen har dessutom skett helt utan politiska styrmedel.

Det nya passagerarplanet Airbus A320neo har 15 procent lägre bränsleförbrukning än föregående plantyper, en imponerande siffra som enligt tillverkaren skall förbättras med ytterligare fem procent om bara några år.

Bränsle- och utsläppsminskningen beror bland annat på effektivare motorer, lättare material, bättre aerodynamik och smartare kabinlösningar.

Ett ännu mer omvälvande teknikskifte är att byta från fossila bränslen till biobränslen. Den utvecklingen har nu påbörjats, exempelvis på flygplatser i Karlstad och i Oslo, där man redan använder biobränsle i flygplan.

Ytterligare ett utvecklingsspår är att satsa på eldrift så som i bilbranschen. Flygplanstillverkaren Airbus och Siemens är ett exempel på två starka aktörer som samarbetar i en satsning på eldrift. De första eldrivna planen är redan i luften.

Boeing är en annan tillverkare som utvecklar eldrift och börjar sälja små elflygplan nästa år. En ny utvecklingsera har inletts där eldrivna reguljära passagerarplan kan vara verklighet inom ett par decennier, enligt Boeing.

Information om olika resors klimatpåverkan som forskarna föreslår är en bra idé. Med förbättrad vetskap kan vi resekonsumenter genom våra val ge viktiga signaler till rese- och flygindustrin. I kombination med internationella utvecklingsdrivande incitament kan förändringen gå ännu snabbare.

Vi som konsumenter kan påskynda den tekniska utvecklingen genom att fortsätta flyga. Motsatsen gäller också – flyger vi mindre går utvecklingen långsammare.

I miljödebatten finns ett återkommande stickspår där man förespråkar politiskt styrd konsumtionsminskning för att komma till rätta med problem.

Men hållbara flygresor i ett globalt perspektiv förverkligas ingalunda med minskat flygande. Liksom på de flesta andra områden är det inte avveckling utan utveckling som är det bättre miljöalternativet!