Att handla ekologisk mat är något de flesta uppfattar som bra och hållbart och raka motsatsen till lyxkonsumtion. Inte ens de hårdaste konsumtionskritikerna brukar ifrågasätta om det är bra att handla ekologisk mat.

Ändå är det ingen överdrift att påstå att ekologisk mat är lyxkonsumtion. Det är bara i de rika länderna som ekomaten efterfrågas, och det är den välbeställda delen av befolkningen som har råd att köpa maten eftersom priset är högt.

Vi som köper ekologiskt är alltså per definition lyxkonsumenter, både medvetna och omedvetna sådana.

Lyxkonsumtion brukar uppfattas som något onödigt och kanske rentav fördärvligt, men faktum är att den kan vara oerhört nyttig, och det här gäller inte enbart mat. Det finns inget motsatsförhållande mellan lyxkonsumtion och medveten konsumtion.

De allra flesta produkter ­– från livsmedel till elektronikprylar – skulle nämligen inte utvecklas utan lyxkonsumenter. Att någon kan och vill konsumera dyra och ännu ovanliga produkter gör att de utvecklas och att priset med tiden kommer neråt. Samtidigt betyder utvecklingen också att produkterna hela tiden blir energi- och materialsnålare.

Som kommersiell produkt betraktad uppför sig den ekologiska maten precis som andra produkter: Högt pris i början på grund av blygsam åtgång men i takt med ökad konsumtion minskar priset i en nedgående spiral. Större volym och omsättning tillåter mer rationalisering vid produktens framställning och distribution.

Samtidigt ökar konkurrensen, allt fler vill vara med och dela på kakan, vilket ytterligare driver på utvecklingen. Priserna går ner med bibehållen eller bättre kvalitet. Nya ekologiska produktvarianter uppstår.

Exemplet med ekologiska livsmedel visar hur viktiga de tidiga (och vanligen välbeställda) konsumenterna är för att varor ska slå igenom och utvecklas. Det är de tidiga användarna som driver produktutvecklingen. De driver den genom och ut ur dödens dal, den fas som avgör om en produkt kommer att vidareutvecklas eller dö ut.

Sambandet mellan konsumtion och produktutveckling är oerhört starkt. Därför var det en gång i tiden också nödvändigt att någon köpte de första svindyra och klumpiga mobiltelefonerna. Tack vare vårt intensiva frossande i mobiler har de blivit bra och billiga, och till stor nytta för nästan alla sju miljarder människor på jorden. Det finns få andra uppfinningar som så markant ökat levnadsstandarden i u-länderna som just mobiltelefonen.

Ett annat bra exempel är cykeln. Idag är cykeln närmast en symbol för miljömedvetenhet, men när uppfinningen kom för drygt hundra år sen ansågs den förslappande och onödig. Dagens lyxvaror blir ofta morgondagens varmansvaror, och av den här orsaken skulle det vara viktigt att de som idag har råd att köpa elbil skulle göra det. Bara så kan den tekniken utvecklas så att fler har råd med den.

Samma typ av positiva utveckling kan vi vänta oss också gällande den ekologiska maten. Tills vidare är det så att ekologisk odling ger mindre skördar per hektar markyta än traditionell odling, vilket inte är bra med tanke på de stora ökande behoven hos en växande befolkning i världen.

Avkastningen per hektar odlingsyta kommer dock att öka vartefter ekoodlingen och produktförädlingen får utvecklas eftersom teknologisk evolution sker där konsumtion finns. Om konsumenternas preferenser alltmer går mot ekomat så kommer också den traditionella odlingen att utvecklas i riktning mot det ekologiska. Min profetia är att all mat blir ekologisk med tiden.