Flygskatt är som löselden

Politiska styrmedel är som elden. Rätt använd är den till nytta men förödande om den går lös på fel ställe.

Flygskatt är ett styrmedel på tapeten i Sverige och den bakomliggande orsaken är att minska växthuseffekten på grund av flygmotorernas emissioner. Så långt är det begripligt.

Men om skatten utformas med målet att minska flygresandet slår det fel, och det är tydligen målet med skatten enligt finansminister Magdalena Andersson(S) som säger ”Då kanske de stannar hemma i Sverige på semestern i stället”.

Varför inte sätta upp styrmedel som hjälper till att utveckla tekniken istället? Det är ju trots allt utsläppen som är problemet, inte flygresandet i sig. Uppmuntra till modernisering av en flygplansflotta med betydligt mindre utsläpp, och så småningom helt CO2-fritt flygande. Med biobränsle som redan finns för flygmotorer kunde man åstadkomma detta, och föregå med smart teknik och utveckla relaterade exportprodukter.

Att minska flygresandet i världen en däremot en dödfödd exportidé. Flygresandet kommer att öka i hela världen. Knappast avstår någon heller från en tänkt Thailandsresa på grund av skatten, istället drar man in på annat. Om man mot förmodan minskar resorna är det illa för Thailändarna som då skulle få känna av mindre inkomster och fördröjd modernisering av landet. En inbromsning av ett lands ekonomiska resurser påverkar som bekant det mesta i negativ riktning, också kampen mot växthusgaserna. Man bör ha högre mål än att suboptimera det egna landets utsläppsstatistik för ögonen i den viktiga klimatfrågan som ju inte känner nationella gränser.

Men det sannolika är att vi istället för att ställa in semesterresan gör andra inbesparingar. I värsta fall får bytet till den klimatsmarta LED belysningen vänta, eller så kör vi vidare med utsläppsvidriga bilar eller annat liknande. Sannolikt blir det ingen förväntad effekt alls med flygskatten, ens i det egna landet.

Skatt som eftersträvar mindre flygande är en återvändsgränd som på intet sätt stoppar smältande isberg. Styrmedel som driver teknik-utveckling ger däremot resultat. Politiska styrmedel skall utveckla, inte avveckla.

 

Climate change – one way ticket

Combating climate change is like running from a tsunami – safety lies on the higher ground. Techno-evolution is our hilltop. Consuming less and going back to a simpler lifestyle is a steep slope.

climatecahnge_kuva

Vandrar man på stranden då en tsunami är på ingång finns det i praktiken ett enda räddningsalternativ, att söka sig uppför – på högre mark. Enligt forskarmajoriteten har klimatförändringen börjat välla in. Man kan likna detta vid att mänskligheten befinner sig på stranden i kampen mot klimatet. Som jag ser det är teknoevolution vårt berg medan konsumtionsminskning är stupet.

Utveckling – inte avveckling ger flyget grönare vingar

”Ohållbart att vi flyger allt mer” löd rubriken på en debattartikel av fyra forskare i Svenska Dagbladet 27 augusti, 2016.

Många anser det vara ohållbart att vi flyger allt mer. Kärnan i det här budskapet är att flygandet måste minska, och minskningen måste åstadkommas med hjälp av politiska styrmedel.

Visst kan politiska styrmedel behövas, men inte för att minska flygresandet – istället måste flygets teknik och logistik utvecklas.

Det finns betydligt större potential i teknikutvecklingen än vad de fyra forskarnas artikel ger sken av. Bränsleförbrukningen per passagerare och flygsträcka har exempelvis minskat med 70 procent på några årtionden, vilket reducerat växthusgasutsläppen i mycket hög grad.

Den här evolutionen har dessutom skett helt utan politiska styrmedel.

Det nya passagerarplanet Airbus A320neo har 15 procent lägre bränsleförbrukning än föregående plantyper, en imponerande siffra som enligt tillverkaren skall förbättras med ytterligare fem procent om bara några år.

Bränsle- och utsläppsminskningen beror bland annat på effektivare motorer, lättare material, bättre aerodynamik och smartare kabinlösningar.

Ett ännu mer omvälvande teknikskifte är att byta från fossila bränslen till biobränslen. Den utvecklingen har nu påbörjats, exempelvis på flygplatser i Karlstad och i Oslo, där man redan använder biobränsle i flygplan.

Ytterligare ett utvecklingsspår är att satsa på eldrift så som i bilbranschen. Flygplanstillverkaren Airbus och Siemens är ett exempel på två starka aktörer som samarbetar i en satsning på eldrift. De första eldrivna planen är redan i luften.

Boeing är en annan tillverkare som utvecklar eldrift och börjar sälja små elflygplan nästa år. En ny utvecklingsera har inletts där eldrivna reguljära passagerarplan kan vara verklighet inom ett par decennier, enligt Boeing.

Information om olika resors klimatpåverkan som forskarna föreslår är en bra idé. Med förbättrad vetskap kan vi resekonsumenter genom våra val ge viktiga signaler till rese- och flygindustrin. I kombination med internationella utvecklingsdrivande incitament kan förändringen gå ännu snabbare.

Vi som konsumenter kan påskynda den tekniska utvecklingen genom att fortsätta flyga. Motsatsen gäller också – flyger vi mindre går utvecklingen långsammare.

I miljödebatten finns ett återkommande stickspår där man förespråkar politiskt styrd konsumtionsminskning för att komma till rätta med problem.

Men hållbara flygresor i ett globalt perspektiv förverkligas ingalunda med minskat flygande. Liksom på de flesta andra områden är det inte avveckling utan utveckling som är det bättre miljöalternativet!

 

Boken ”Ett jordklot räcker” är utgiven

BokbildBoken finns ute i bokhandeln i Sverige och Finland, men kan också beställas signerad genom ett e-mail till mig: rune.westergard@citec.com

Priset för en bok är 25 euro inom Finland. Beställs flera sjunker priset beroende på antal.

Bokens ekonomiska överskott till författaren kommer att doneras till yrkeshögskoleutbildningen.

 

The size of our atmosphere

The small bubble in the picture represents the world’s atmosphere condensed into a single sphere – our air tank is not at all big!

As the space we use to move about in is filled with chimneys and exhaust pipes – connected to the very same air tank supplying us with oxygen and protecting all life on Earth, it is of course legitimate to ask whether one planet is enough.

(Picture illustration by Filip Westergård)

Min bok: ETT JORDKLOT RÄCKER

Många miljödebattörer menar att minskad konsumtion genom enklare livsstil kan stoppa klimathotet och rädda vår planet. I boken Ett jordklot räcker ifrågasätts både den åsikten och många andra teser som dominerar dagens debatt. Det enda som kan rädda oss från både hotande resursbrist och den tilltagande växthuseffekten är den teknologiutveckling som ständigt skapat nya utvägar när mänskligheten stått inför historiska återvändsgränder. Man har missat teknologievolutionen i klimat- och miljödebatten.

Boken utkommer 1.9.2016

Min replik till debatt i Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/debatt/article22288223.ab

REPLIK till ”Dags räkna rätt – om vi ska nå miljömålen”

Köpa nytt bättre för miljön än att reparera

Konsumtionens klimatpåverkan oroar miljöorganisationerna. Konsumtionen skall ner enligt debattörerna.

Man tror bland annat att reparation av varor är bättre än att köpa nytt. Det här är en villfarelse. Oftast är det tvärtom, nytt är mer klimatvänligt än gammalt. Kylskåp, tvättmaskiner, bilar och lampor av äldre modell har ofta dubbelt så höga utsläpp som nya.
Beteendet att byta till nytt i stället för att reparera driver utvecklingen i rätt riktning, mot energieffektivitet och mindre materialåtgång.

Största delen av världens människor har i dag råd med mobiltelefon tack vare vår tidiga konsumtionshunger. Materialåtgången till en mobil har minskat med cirka 100 gånger, priset likaså samtidigt som prestandan ökat tusenfalt.

Debattörerna tror också att utsläppen minskar om vi minskar flygresandet – en uppfattning som missar teknikutvecklingens riktning. En minskning av flygresandet skulle tyvärr bromsa den långsiktiga utveckling som nu påbörjats mot utsläppsfritt resande.

Det är vi i de rika länderna som skall konsumera nu eftersom det påskyndar utvecklingen. Då den förestående globala köprushen kör igång är det bra om välutvecklade produkter finns på marknaden. Någon miljard nya konsumenter i tillväxtländerna står i startgroparna, vilket vi inte kan hindra.
Utsläpp känner inga nationella gränser. Därför måste den positiva globala effekten av vår konsumtion också räknas, inte bara nationella miljömål.